Radio waves bi a taip of elektromagnetik radiashion with di longest wavelengths for di elektromagnetik spektrum, taipikally with frequencies of 300 gigahertz (GHz) and below.[1] At 300 GHz, di korresponding wavelength bi 1mm, wen dé shorta than di diameta of a grain of rais. At 30 Hz di korresponding wavelength bi ~10,000 kilometas (6,200 miles), wen dé longa than di reidius of di Earth. Wavelength of a radio wave dé invasly proporshional to it frequency, bekaus it velocity dé konstant. Like all elektromagnetik waves, radio waves for a vakuum dé travel at di speed of light, and for di Earth's atmosfe at a slaightly slowa speed. Radio waves dé jenerated by charjd partikuls wen dé undago accelerashion, such as taim-varying elektrik kurrents. Naturally okkurring radio waves dé emitted by lightning and astronomikal objects, and dé part of di blakbodi radiashion wen all warm objekts dé emit.

Animation of a haf-wave daiapol antenna radiating radio waves, showing di elektrik field lines. Di antenna for di centa dé two vertikal metal rods wen dé konneted to a radio transmitta (not shown). Di transmitta dé applai an altanating elektrik kurrent to di rods, wen dé charj dem altanately positiv (+) and negativ (−). Loops of elektrik field dé leave di antenna and travel away at di speed of laight; these bi di radio waves. For dis animation di akshion dé shown slowed down tremendously.
Diagram of the electric fields (E) and magnetic fields (H) of radio waves emitted by a monopole radio transmitting antenna (small dark vertical line in the center). The E and H fields are perpendicular, as implied by the phase diagram in the lower right.

Referens chenj-am

  1. Manning, Catherine (2015-05-06). "What are radio waves?". NASA (in Ínglish). Retrieved 2023-09-21.